|
Som patrullscout får man lära sig att jobba i team, slå upp vindskydd och paddla kanot. Man börjar
inse att man kan ha nytta av sakerna man lär sig som scout även utanför kårens beskydd. Jag hade
börjat släpa med mig kameran, en Canon AE-1, allt oftare och denna helg var inget undantag.
Fotointresset var stort bland mina kamrater och jag vet att Maria, Plåten och Panis måste ha en
faslig massa bilder liggandes från denna tid också.
Första natten sov vi i ett stadigt vindskydd på
Brittmässområdet
nära Gilwell utanför Sparreholm där diverse
scoutledarutbildningar hållits i urminnes tider, de s.k. ALU kurserna. Vindskyddet låg helt nära
Båven, en av Sveriges största sjöar med fantastiskt naturliv inkluderandes både fisgjusar och,
enligt ryktet, enorma malar på upp över 100 kilo. Svenska rekordmalen fångades 1871 i just Båven
och den vägde 180 kg! På andra sidan viken bodde en greve som inte
var lika glad i alla scoutupptåg. Tur att kungen står på vår sida! :-)
Våra ledare var Plåten, Ninni, Maria och Panis. På bilderna finns en ledare till som jag
känner igen men inte kan namnet på. På lördagmorgonen, kan man förmoda, gav vi oss iväg i kanot
för att slå läger på någon ö i Båven. Om jag inte minns alldeles fel så hittade vi en utmärkt
plats på en ö där vi slog läger som sedan visade sig vara ett fågelskyddsområde. Har ett svagt
minne av att Plåten diskuterade med två gubbar som kom i en liten båt med utombordare, varefter
han såg väldigt skamsen ut och vi fick flytta till en annan ö, eller hur det nu var.
Den andra natten sov vi i blåbärsriset i ett något mindre strikt uppslaget vindskydd. Jag och
Panis paddlade runt i omgivningarna på kvällskvisten och vinden bara krusade vattenytan litet.
Jag fick några fina landskapsbilder på solnedgång och några vassruggar. Det var en otroligt skön
känsla av att ha gjort något, tagit sig iväg för egen maskin och slagit upp ett egenhändigt
tillyxat vindskydd och lagat mat på stormköket. Efter kanotturen var det kvällsmacka och te som
gällde innan man utpumpad hoppade ner i sovsäcken för ett par timmars sömn.
På söndagsmorgonen vaknade vi lite kulna och käkade frukost, ganska tidigt skulle jag tro för vi
skulle tilbaka till Brittmäss för distriktsmästerskapen för patrullscouter. Jag hade Ann, Sussie,
Ulrika och Birgitta i min patrull. Alla utom Sussie gick i min klass i skolan och Sussie fyllde år
dagen innan mig så vi var ett på alla sätt sammansvetsat gäng. Förstapriset med antilophornen
hamnade givetvis hos oss efter en dags idogt vandrande runt Gilwell lösandes allehanda uppgifter
av scoutkaraktär. Kan det ha varit livräddning, första hjälpen och knopslagning månne?! ;-)
Jocke Larsson
| 
