Johan och Sören är två mycket speciella vänner från gymnasietiden. När de kallar till fest fyller man bilen med tjejer och åker raka spåret ned till Götet för att fira. Sagt och gjort, jag fick tag på Cattis, Katarina och Anna som kände precis som jag att det var givet med en resa söderut.

Johan och jag började umgås i början av gymnasiet då vi hamnade i samma klass. Johan kom från Tallåsskolan så vi hade bara setts perifert tidigare på musikskolan och via bekantas bekanta. Av någon anledning som jag knappt minns bestämde vi oss för att bilda band. Johan drog med Dag från musikskolans storband som i sin tur drog med Sven och Klas-Göran och vi bildade urpunkbandet Värst med hits som "Kött som Kött", "Lördags punk" och punkversioner av "I am sailing" m.fl. En ny era i livet var född!

Sören började också i min klass på gymnasiet. Vi hade inte speciellt mycket gemensamt förrän han blev min utväg att slippa bo ihop med min syster. Jag älskar min syster men ingen kan få mig så irriterad och förbannad på nolltid som hon. Det var ömsesidigt så Sören kom in som en bra anledning att tvinga morsan att fixa en lägenhet till henne så att stackars Sören kunde få någonstans att bo. Det hela såg ut att gå vägen tills Sören mindre än en vecka innan inflyttningen började försöka backa ur. Aldrig har jag varit så förtvivlat bestämmd som när jag övertalade Sören att genomföra flytten. Tack Sören, tack tack tack *kysser fötter*.

Sören och jag började inordna våra liv med varann på 60 kvm i två rum och kök. Detta var inte så enkelt som jag hade tänkt det. Sören hade ambitioner i köket vad gällde matlagning och eftersom jag inte hade det föll disklotten på mig. Tyckte han! En maktkamp började om vem som orkade ignorera disken längst. Kulmnen kom när en halväten form med blomkålspaj hade stått nästan 2 veckor. Jag upptäckte det när jag kom hem efter en lägervecka med scouterna. Det stank tungt av rutten blomkål i hela lägenheten. Sören var bortrest på semester. Jag ställde ut formen på balkongen och vädrade ut. Den hittades ett halvår senare på min nyårsfest då några röksugna letade efter ett askfat...

Johan och jag hade mer en särbo relation där slitningarna snarare var av intlektell karaktär än på det världsliga planet. Johan projicerade sina krav på sig själv även på omvärlden och ingen kunde bli så j*vla arg som han om inte akkorden och trumbeatet stämde perfekt. Jag tror att jag var en av de i Johans omgivning som tog åt mig minst. Det blev givetvis ohållbart att ha band ihop oxh punkbandet Värst splittrades och några år senare även depprockbandet Sugession. Vi har dock alltid haft j*vla roligt när vi spelat. I Bröderna Brothers på moderaternas årsfest var jag trummis med bröderna Myhrman på bas och gitarrer, liksom på Christinas 40 årsfest. Flera år senare spelade vi in en studioversion av "Kött som kött" :-)

En kul sak med Johan är att han alltid var villig att köpa en resa rakt ut i världen om det så var Bie, Köpenhamn, Sarek eller på tågluff. I Köpenhamn köpte vi lyriskt klass IV öl och satte oss saliga på en gräsmatta för att lyssna på "Sniff'n the tears" som spelade gratis, sponsrat av ett stort bryggeri. Snart upptäckte vi att "lys grøn" betydde något helt annat, nämligen lättöl. Det frigjorda Danmark slog oss på många sätt som en röd våtvarm disktrasa mitt i ansiktet. Allt från lättklädda flickor och lättköpt öl till ska-höns och "en half half and half" på Backens tivoli. Min Zåz T-shirt väckte munterhet bland danskarna och vi bara anade varför och att de igentligen inte visste något om det lokala Katnebandet Zabba å Zlå. Livet lekte och vi insåg att det kunde vara ganska bra trots allt.

Sören, den lovande fotbollstalangen från Julita, var uppväxt på en riktig bondgård, med kor och allt. Wow! Han och hans kompis Tuppen gillade att gå i fjällen. Jag och Johan hängde på. En riktigt förberedd resa med natt tåg och buss rätt ut i vildmarken Sarek. Vi planerade för en 10 dagars vandring efter konstens alla regler. Johan gick på ren vilja och jag med min scouterfarenhet packade så lite packning som möjligt inklusive avsågad tandborste och andra lättvikts prylar. Kvällen innan avresan köpte vi mat för hela veckan och delade broderligt upp den mellan oss för att vi skulle få lika mycket extravikt. Trodde jag. Efter nästan en vecka kom jag ned till nedersta lagret av kläder och under detta hittar jag en 2kg tung surbrödslimpa! Sören hade på natten innan avfärd smugglat ned den i min packning för att han tyckte jag hade mer plats än han!

Sören var den kulturella charmören och Johan den intellektuella posören och snart hade de hittat varsin söt flicka, Gerd och Ulrika, och började så sakta glida in i något som jag betraktade som ett avtrubbande parliv. När jag kom hem på kvällarna efter det tunga helgjobbet på Hjalmar Petterssons bokhandel så satt de där med tända ljus och konverserade i vårt kök. Avundsjukt stängde jag in mig på mitt rum och surade. Snart öppnades dörren av Gerd som undrade om jag var hungrig och ville smaka lite. Visst, varför inte, okeyrå! :-) Men paniken började kännas i magtrakten för jag var ju 19 bast och hade ingen att bilda familj med än. Shit!!

Efter att Sugession splittrats och rekonstruerats (Jag fick kicken när Olle slutade och Sören togs in på bas och Åke tog över trummorna ensam) flyttade Johan, Sören, Åke och Percy ned till en stor lägenhet i en förort utanför Göteborg. De skulle göra karriär med sitt popband. Percy och Åke bodde frivilligt i en klädgarderob för att riktigt känna hur eländigt de hade det. Det funkade inte och Percy och Åke flyttade hem och Suggession dog slutligen med hitten "Tjernobyl" som största efterlämning.

Det lät helt enkelt för poppigt utan dubbla trummisar!? ;-)

Sören och Johan, may the force be with you! / Jocke